En extraordinär familj som lever på de avlägsna höjderna av berget Koşan i Turkiet upptäcktes av en bergsbestigare. Deras hem, ett enkelt stenhus som påminner om en grotta, ligger på 2 500 meters höjd, nära toppen.
Där, vid korsningen mellan provinserna Tunceli, Bingöl och Erzincan, lever de ett isolerat och krävande liv, långt bort från den moderna världen och dess bekvämligheter.
Familjen, som består av den 80-årige fadern, hans 78-åriga fru och deras fem barn som bor kvar med dem, lever under extrema förhållanden. Deras isolering är så djup att de inte har haft några nyheter om sina fem andra barn, som en gång lämnade hemmet och aldrig återvände, på tjugo år.
Denna familjs liv präglas av den dagliga kampen för att överleva. Deras enda inkomstkälla är en liten boskapshjord som de med stor möda tar hand om.
Den långa och hårda vintern i denna region gör livet ännu svårare. Utan elektricitet eller rinnande vatten måste de förlita sig på naturen och byteshandel med de få grannarna för att få tag på grundläggande livsmedel som mjöl, potatis, lök och te. Kött äts bara vid sällsynta tillfällen, när ett av deras djur slaktas.
Barnen har aldrig gått i skolan, aldrig sett på TV och har vuxit upp i total isolering. Fadern, som bär ansvaret för familjen, förklarar att en resa till staden skulle vara för farlig för barnen. «Om de går till staden en gång, kommer de inte att hitta tillbaka», säger han oroligt.
Livet på denna höjd är inte bara krävande, utan också farligt. Vintern är obarmhärtig och resurserna knappa. «Det är otroligt svårt att överleva under dessa förhållanden. Varje människa med lite medkänsla borde hjälpa oss», vädjar fadern. «Våra krafter håller på att ta slut.»
Bergsbestigaren, som av en slump upptäckte familjen under sin bestigning av berget Koşan, var chockad. Han beskrev hur familjen lever under nästan primitiva förhållanden och förklarade att det är svårt att föreställa sig att människor kan överleva i en så avlägsen och ogästvänlig miljö.
