Earl Hollimans resa till Hollywood är en berättelse fylld av stora drömmar, järnvilja och orubbligt hopp. År 1943, när han bara var 14 år gammal, kände Holliman en brinnande önskan att bli en filmstjärna – och inget skulle hindra honom från att uppnå det målet.
Även om det ofta påstås att han kom från Shreveport, växte Holliman faktiskt upp i de blygsamma städerna Oil City och Mooringsport. Därifrån gav han sig ut på ett äventyrligt äventyr, genom flera etapper, innan han slutligen nådde hjärtat av Hollywood.
Hans första stopp var hos släktingar i Camden, Arkansas. Men det räckte inte för honom. Från Camden tog han en buss till Texarkana, men även det var bara en mellanlandning. Med hjälp av en skjuts kom han närmare sitt stora mål – Hollywood. En lång väg som krävde både mod och beslutsamhet.
Men Holliman var inte oförberedd. Han hade tillbringat nätterna med att arbeta på ett kafé nära Barksdale Air Force Base och dessutom tjänat pengar som biografvakt.
En soldat som han träffade på kaféet gav honom till och med ett tips om en plats att bo på – i El Monte, Kalifornien, dock långt ifrån de glittrande filmstudiorna i Hollywood. Idag ser Holliman tillbaka med ett leende och erkänner att hans beslut var riskabelt, kanske till och med lättsinnigt.
I dagens värld skulle nog få människor ta sig an en sådan resa så lättvindigt.
### HOLLYWOODS LOCKELSE OCH VERKLIGHETEN DÄR
Hans första försök att slå sig in i Hollywood misslyckades – men det innebar inte slutet på Hollimans dröm. Han återvände tillfälligt hem och bestämde sig för att gå med i flottan. Men även under sin tid i militären kunde han inte släppa tanken på att bli skådespelare.
Till slut återvände han till Los Angeles, där han fortsatte sin utbildning vid University of California och det berömda Pasadena Playhouse, fast besluten att lyckas denna gång.
Och hans envishet lönade sig. Roller i ikoniska filmer som *Jätten* (1956), *Förbjuden planet*, *Regnmakaren* och *De fyra sönerna till Katie Elder* gav honom inte bara berömmelse utan även kritikernas beundran. Även på TV blev han en publikfavorit, särskilt genom sina framträdanden i *Police Woman* tillsammans med Angie Dickinson, samt i den episka miniserien *Törnfåglarna* med Richard Chamberlain och Rachel Ward.
Med ett leende minns Holliman sina första, naiva dagar i Hollywood. Han ser sig själv en solig morgon, iförd mörka solglasögon och en elegant kortärmad sidenblus, självsäkert promenerande längs gatorna framför Grauman’s Chinese Theatre.
I sitt huvud föreställde han sig att folk kanske redan såg honom som en stjärna. Det var en ungdomlig dröm, full av hopp och tron att allt var möjligt.
Idag, många år och framgångar senare, ser han tillbaka på den bilden – en bild som visar honom som 95-åring, som fortfarande bär på samma anda och eld från de där dagarna.
