Hjärtsjukdomar har länge betraktats som ett hälsoproblem som främst drabbar män, som om kvinnor nästan vore förskonade från denna allvarliga och ofta dödliga sjukdom.
Verkligheten är dock chockerande: globalt sett är hjärt- och kärlsjukdomar den främsta dödsorsaken även bland kvinnor, men många upptäcker symptomen för sent – eller tar dem inte på allvar alls.
Risken ökar särskilt drastiskt efter 40-årsåldern.
Hormonella förändringar, minskade östrogennivåer i samband med klimakteriet, samt livsstilsfaktorer – som stillasittande arbete, brist på rörelse,
rökning eller ohälsosamma matvanor – i kombination med kroppens naturliga åldrande, belastar hjärtat och banar väg för sjukdomar.
Det mest skrämmande är att symptomen ofta är vaga och lätt att misstolka.
Den klassiska filmiska bilden av en hjärtinfarkt – någon som tar sig för bröstet och faller ihop – stämmer sällan in på kvinnor.
Hos dem visar sig problemen istället smygande och diskret.
Det kan börja med en ovanlig, plötslig trötthet. Inte den vanliga mattheten efter en lång dag eller en sömnlös natt.
Det handlar om en djupare utmattning, nästan förlamande, som inte går över med vila.
Det känns som om kroppen bär på en osynlig tyngd, som drar ner en och gör varje rörelse tung och ansträngande.
Många kvinnor har berättat att de dagar eller veckor innan hjärtinfarkten knappt orkade bära matkassar eller blev andfådda av att gå uppför en trappa.
Bröstsmärta förekommer också, men upplevs annorlunda än hos män. Den är inte alltid skarp eller tryckande.
Den kan kännas som ett dovt tryck, obehaglig tyngd, lätt brännande känsla i bröstets mitt, som kommer och går eller håller i sig – men sällan så intensiv att den väcker oro.
Därför avfärdas det ofta som «matsmältningsbesvär» eller stress.
Andfåddhet är ett annat tydligt tecken. Det kan kännas tungt att andas även i vila, och den minsta ansträngning – som att gå runt i hemmet – kan kännas ovanligt krävande.
Vid det laget har hjärtat ofta svårt att pumpa blodet tillräckligt effektivt, vilket leder till syrebrist.
Smärta som strålar ut är också vanligt, men inte alltid till vänster arm. Hos kvinnor dyker det ofta upp i nacken, käken, övre delen av ryggen, axlarna eller övre magen.
Dessa obehag kan vara molande, pulserande eller stickande, och misstas lätt för muskelsträckningar, ryggbesvär eller magproblem.
Situationen förvärras ytterligare av att många kvinnor upplever influensaliknande symtom dagarna före infarkten: illamående, yrsel, kallsvettning, generell svaghet, blekhet.
Dessa tecken vilseleder lätt – vem skulle tro att ett illamående kan vara ett tecken på ett livshotande hjärtproblem?
Vissa studier visar även att många kvinnor får sömnproblem före ett hjärthändelse.
De har svårt att somna, vaknar flera gånger under natten, vänder och vrider sig, och känner sig inte utvilade på morgonen.
Detta följs ofta av en oförklarlig inre oro, en känsla av att något inte står rätt till – även om det inte finns något konkret skäl.
Tyvärr tar många kvinnor inte dessa signaler på allvar. De sätter ofta familj och arbete före sin egen hälsa.
De känner att de inte har tid att söka vård, eller tänker att symptomen är för vardagliga för att vara något farligt.
Dessutom förstärks detta av samhälleliga stereotyper – där hjärtinfarkt ses som ett «mansproblem».
Men tid är en avgörande faktor. Ju tidigare vi identifierar symptomen och får vård, desto större chans att överleva – och att minska risken för permanent hjärtskada.
Om något av ovanstående tecken uppträder – särskilt flera samtidigt – får man inte vänta. Det är viktigt att genast kontakta läkare eller ringa ambulans.
Förebyggande åtgärder är också oerhört viktiga.
Regelbundna hälsokontroller, koll på blodtryck och kolesterol, rökstopp,
näringsrik kost, regelbunden motion och stresshantering gör stor skillnad för hjärtats hälsa.
Hjärtat ropar inte alltid – ibland viskar det bara. Men om vi lär oss att lyssna, kan vi skydda oss själva i tid.
